Sedan 2009 finns Hälsingegårdar med i Unescos världsarvslista. Dess unika inredning i dessa träslott präglas av allmogekulturen vars influenser lever kvar än idag. Ta del av historian bakom arkitekturen och inredning och ta del av våra tips på hur du kan anamma allmoge-stilen i ditt eget hem.
Dalarna, Hälsingland och Gästrikland har en levande allmogekultur med ursprung från städernas och herrgårdarnas arkitektur och inredning, men som kom att utveckla en (mer) folklig variant (på landsbygden). Tack vare det välstånd som hade sin grund i naturtillgångar som koppar, järn och timmer blomstrade utvecklingen av allmogekonsten. Järnproduktionen ökade och var en viktigt exportvara Sverige från 1600-talet till 1800-talet. Från Hälsingland skeppades timmer, ¨hälsingebräder¨, till Stockholm för att användas till golv och tak i stadens stenhus.
Försäljningen av dessa naturtillgångar i den här delen av landet var den största anledningen till att det fanns ekonomiska möjligheter att uppföra stora gårdar och mangårdsbyggnader i timmer. I Hälsingland byggdes ’Hälsingegårdar’ som är ett samlingsnamn för äldre och välbevarade bondgårdar som byggdes på de välbärgade böndernas marker i Hälsingland sedan 1600-talet. På en hälsingegård finns flera hus som användes för olika funktioner, som t.ex vanliga boningshus, ekonomihus eller hus för festliga tillställningar. Det som kännetecknar hälsingegården är förutom det geografiska området bostadshusens stora storlek och den klassiska stilen. Fram till slutet av 1700-talet var enplanshusen vanligast men därefter började även tvåvåningshus att byggas.
Under 1600- och 1700-talet var dessa timmerhus oftast omålade men under mitten av 1800-talet blev det vanligare att måla dem i Falu rödfärg, det röda färgpigmentet som framställs av järnoxid och som har tillverkats vid Falu Gruva sedan 1764.
Bild lånad av Fågelsjö Gammelgård
Dörrarnas och farstun på hälsingegårdarna har ofta olika typer av formgivning med spontade bräder och variation i mönster och färg. Här fick kreativiteten flöda och skapa unika entréer.
Inredningen i Hälsingegårdarna dekorerades ofta med vackra målningar och motiven var bland annat figurmålningar inspirerade av bibelillustrationer, men där klädseln på människorna var mer uppdaterad. Motiven i målningarna var även inspirerade av adelns byggnadsinteriörer, girlanger, kurbits, landskapsmotiv och även bilder på hur man tänkte sig hur de mer exotiska länderna såg ut. I vissa välbevarade hälsingegårdar finns dessa målningar kvar även om de är över 150 år gamla.
Hälsingegårdarna har blivit dokumenterade av Nordiska muséet och under 90-talet undersöktes gårdarnas kulturvärden inom bl.a byggnadsvård och kunskapsutveckling. Det visade sig att det fanns runt 1000 hälsingegårdar med kulturhistoriska värden bevarade och 7 av dessa gårdar utsågs till Unescos världsarvslista 2012.
Det som gör världsarvet speciellt är det så kallade universella värdet, vilket för Världsarvet Hälsingegårdar (eller ¨Decorated Farmhouses of Hälsingland¨ som är det officiella namnet) var att gårdarna visade hur bönder inom ett begränsat geografiskt område kombinerade en högt utvecklad byggnadstradition med en rik folklig konst i form av dekorativt målade interiörer speciellt för fest. Bönderna i Hälsingland byggde fler och större rum för fester än bönder i resten av världen och här finns även fler dekorerade interiörer i bondemiljö bevarade än någon annanstans.
Några av dessa Hälsingegårdar finns att besöka, bland annat Världsarvsgården Erik-Anders, Gästgivars och Fågelsjö Gammelgård (som bilderna är lånade av).
Allmoge
Allmogen härstammar från 1650-talet och är benämningen för de möbler, material och inredning som användes i det svenska bondesamhället. Nuförtiden ser man ofta möbler i allmoge som något lantligt och hemtrevligt, men de möbler som tillverkades i bondesamhället var framförallt funktionella och skulle hålla länge, då man bodde litet och endast ägde det som var nödvändigt. Allmogeföremål är oftast tillverkade i naturmaterial som trä, järn, smide, lin och ull.
Den dekorativa allmogekonst, även kallad folkkonst, utvecklades senare under 1700-talet och växte fram i lantbefolkningens miljö och kultur. Bygdesnickaren eller bygdemålaren var ofta konstnärligt begåvade bönder som kunde få lite extra inkomst genom att tillverka möbler. Den folkkonst som skapades på landsbygden blev en binäring till jord- och skogsbruket och när jordbruket låg vilandes under vinterhalvåret tillverkades ofta möbler. Kyrkornas arkitektur, formgivning och inredning tillsammans med illustrationer i bibeln var ofta en inspiration till dekor och form.
I bland annat Västergötland och Dalarna var det vanligt med bygdemålare som vandrade runt och dekorationsmålade interiörer och sålde möbler i utbyte mot kost och logi. Målarna från Dalarna skapade en utmärkande stil med stora kurbitsar och med kulörstarka färger i blått, rött och grönt och föremålen märktes ofta med årtalet som de tillverkats. I de norrländska skogarna var det många bönder som försörjde sig ornamentbildhuggare, målare, svarvare och snickare.
Dessa bilder kommer från en stuga i byn Bodlindor som ligger mellan Leksand och Rättvik i Dalarna. Platsbyggda våningssängar i furu var vanligt under allmogen. Väggarna och taket var tidigare träfärgade men har målats om vita för att få en luftigare känsla i rummet. Och med Feng shui i åtanke så är jordelementet som representeras av de bruna färgerna inte lika dominerande längre, så nu sover man bättre där :)
Carl och Karin Larsson
Carl Larsson, en av Sveriges mest kända konstnärer, bodde med sin fru Karin och åtta barn i huset Lilla Hyttnäs som ligger i Sundborn i Dalarna. I Carls akvarellmålningar skildras familjens liv i Lilla Hyttnäs, som har blivit ett av världens mest kända konstnärshem. Karin arbetade mycket med textilier och skapade en personlig färgsättning och inredning i en blandning av svensk allmogestil och internationella trender som kom att synas i många av Carls målningar. Hennes textilier var originella, moderna och ofta i kulörstarka färger och hemmet inreddes främst med vävda textilier och broderier. Karin formgav även möbler och Carl målade väggarna med motiv som blommor och blad. Färgsättningen i Lilla Hyttnäs är kulörstark och den gröna och röda färgen är de mest framträdande.
Familjen ofta fick agera modeller i Carls målningar. Tavlan heter ¨Blomsterfönstret¨ och bilden är lånad från Carl Larsson-gården och fotograferad av Peter Eriksson.
Innan midsommar fick jag själv möjligheten att besöka Carl Larsson-gården. Vilken idyll! Här kommer bilder som jag tog på denna magiska plats. Då man kanske inte så ofta har vägarna förbi Sundborn ;) så kan jag varmt rekommendera att planera ett besök till Dalarna, boka in en guidad visning och låt dig inspireras av färgerna, formgivningen, naturen, trädgården och inredningen!
Lilla Hyttnäs, Sundborn. Den röda och gröna färger som syns på fasaden är även återkommande i inredningen.
Vill du själv anamma allmogestilen till ditt hem?
För den som bor i ett falurött trähus på landsbygden kan all typ av allmoge, både material, stil och motiv, passa in i inredningen. Men om man bor i ett mer modernt hem kan man istället inreda med några inslag av allmogen för att den inte ska kännas malplacerad och bli dominerande i inredningen. Här kan man kombinera den mer moderna inredningen med möbler som t.ex pinnstolar, klaffbord, rustika träbord eller med dekoration som t.ex smidesljusstakar, en ljuskrona i smide eller en tavla med kurbitsmotiv. Man kan även inreda med naturmaterial som fårskinn, smide, järn eller de röda, gröna och blåa färger som kännetecknar allmogen. Allmoge kan köpas second hand, på loppisar och auktionssidor - bra både för miljö och plånbok! Om man önskar mer stilrena möbler tillverkade i naturmaterial som är typiskt för allmogen så har företaget Norrgavel ett bra utbud. Deras möbler är tillverkade för att hålla länge i förnyelsebara material och stora delar av sortimentet kan man få tillbaka möblerna i nyskick genom att slipa och sen lacka eller måla om dem.
Bild lånad av Midbec tapeter