Möt grundaren bakom Space In Order – fokus på hållbar inredningsdesign och projektledning i praktiken
- Inredningskurser.se
- för 22 timmar sedan
- 4 min läsning
Space In Order är verksamheten där struktur möter kreativitet – och där hållbarhet är en självklar del av varje beslut. Bakom företaget står Katia, med lång erfarenhet av att leda komplexa inredningsprojekt där helhet, logistik och kvalitet måste fungera i praktiken.
Som samarbetspartner till våra YH-utbildningar bidrar Katia med värdefull branschkunskap som bland annat gästföreläsare och medlem i ledningsgruppen. I det här reportaget delar hon sitt sätt att arbeta, sin filosofi och sin syn på hur framtidens inredningsdesigners kan kombinera kreativitet med ansvar, struktur och långsiktighet.
Hej Katia! Vill du börja med att berätta lite om dig själv och vad som ledde fram till att du startade Space in Order?
Efter ett antal år inom möbelbranschen där jag hade startat i slutet av kedjan (reklamationer, logistik, efterservice, processer) för att sen jobba mer med projektledning och helheten i större projekt varav t.ex köpcentret Emporia i Malmö, såg jag ett återkommande glapp på marknaden. Jag insåg att jag kunde paketera min expertis inom kvalitet, logistik och samordning på ett mer nischat sätt. Space In Order föddes ur viljan att erbjuda den där totala ordningen och servicen som jag vet att kunderna efterfrågar men ofta saknar.
Du beskriver Space in Order som en kreativ partner med fokus på hållbarhet, struktur och helhet. Hur skulle du själv sammanfatta filosofin bakom verksamheten?
Min filosofi bygger på att varje projekt är unikt. Jag ser mig själv i grunden som en problemlösare; jag identifierar vad som saknas och skapar en väg dit. För mig är det viktigt att kombinera mjuka värden – som lyhördhet och förståelse för kundens specifika behov – med hårda, konkreta resultat. Mitt mål är aldrig en snabb lösning, utan att skapa långsiktig nytta och relationer som håller över tid.
Du har lång erfarenhet av att leda stora inredningsprojekt. Hur har den erfarenheten format sättet du arbetar på i dag?
Jag ser min samlade erfarenhet som en stabil grund för innovation. Från franchisevärldens fokus på kvalitet och kundvård har jag med mig inställningen att varje kund ska bli en ambassadör för mitt arbete. Men för att nå dit krävs struktur. Min bakgrund inom processutveckling gör att jag arbetar metodiskt, vilket ironiskt nog ger mig friheten att vara mer kreativ och öppen för nya lösningar. Jag tror inte på att göra saker 'som man alltid gjort', utan letar ständigt efter det mest effektiva sättet att nå målet.
Hållbarhet verkar vara en självklar del av allt du gör, från upphandlingar till materialval. Vad betyder hållbarhet för dig i praktiken, och hur försöker du utmana de etablerade arbetssätten i branschen?
Hållbarhet kräver att man vågar ta den svårare vägen. I min värld innebär det att integrera återbruk redan i upphandlingen och våga ta den ärliga diskussionen med kunden om tid kontra miljövinst. Det är inte alltid det enklaste sättet att arbeta på, men det är det enda ansvarsfulla. Jag ser motgångar som en utmaning att hitta ännu smartare, mer hållbara processer som bevisar att miljötänk och god design går hand i hand.
Du är känd för att arbeta med det som redan finns, att förädla, omforma och skapa nytt värde. Kan du berätta om ett projekt där det syns extra tydligt?
Min specialitet är att skapa nytt värde ur befintliga resurser. Ett konkret exempel är ett projekt för E.Ons nya Nordiska huvudkontor i Malmö, där jag gick från idé till verklighet med ett unikt upcycling-koncept. Genom att använda stommarna från 800 utdaterade skåp skapade vi över tusen nya personliga skåp. Vi sparade nästan 1900 kvadratmeter trämaterial vilket motsvarar 22,8 ton, men framför allt bevisade vi att det går att genomföra storskalig cirkularitet i praktiken. Det är precis så jag vill arbeta med mitt företag: att hitta de kreativa lösningarna som sparar både på miljön och kundens resurser."
Stora projekt innebär ofta många aktörer och mycket logistik. Hur håller du ihop alla delar och samtidigt bevarar den kreativa riktningen?
Min metod är enkel: ordning och reda skapar kreativ frihet. Tack vare en disciplinerad organisation och tät uppföljning av logistiken kan jag navigera bland många aktörer utan att tappa fokus på projektets själ. Jag ser till att det praktiska fungerar så att jag kan lägga min energi på att leverera högsta kvalitet och hållbarhet i varje detalj.
Många upplever att hållbarhet och estetik ibland krockar. Hur ser du på balansen mellan det vackra och det ansvarsfulla?
Hållbarhet är den nya estetiken. För mig är det 'perfekta' ofta lite tråkigt. Genom upcycling får vi interiörer som känns levande och mänskliga. När vi berättar historien bakom ett material eller en möbel skapar vi ett värde som sträcker sig långt bortom det visuella – vi skapar en miljö som människor känner sig stolta över att vistas i.
Du har nämnt att du vill “utmana systemet”. Vad innebär det för dig och vad hoppas du förändra i branschen framöver?
Att utmana systemet innebär för mig att våga adressera de regelverk som idag faktiskt hindrar hållbarhet. Vi behöver mer flexibilitet kring krav och tillgänglighet för att kunna öka graden av återbruk. Jag förstår varför kraven finns, men de lämnar för lite utrymme för befintliga material. En konkret lösning vore att ha en 'basnivå' där alla strikta krav följs, men att man tillåter andra ytor där återbruket får prioriteras. Framöver hoppas jag att hållbarhetskrav blir en självklar del av varje upphandling – inte bara som ett önskemål, utan som ett absolut krav på entreprenören.
Avslutningsvis – vilket råd vill du ge till framtidens inredare och inredningsdesigners som vill arbeta kreativt men också hållbart och långsiktigt?
Jag skulle säga: Tänk utanför boxen och se dig själv som en historieberättare lika mycket som en designer. Framtidens inredning handlar inte om att bara välja produkter ur en katalog, utan om att kurera material och möbler som redan har ett värde. Var inte rädd för att resultatet blir mer levande och dynamiskt än en steril nyproduktion. Att arbeta hållbart kräver modet att prioritera karaktär och själ framför den konventionella bilden av perfektion.
Kommentarer